Aldrig ge upp

Att jag älskar fotografera,har väl inte undgått någon...och man har under den tiden fått ett rykte att folk sett mina bilder och tycker : jag är duktig, suverän,och helt otrolig är några av de ord jag fått ta till mig. Givetvis värmer det som en riktigt energi boost och med såna fina saker,så blir ja ännu mer sporrad att hitta nya idee´r uppslag mål utveckla mitt fotograferande. Tycker det är roligt och visa foto för mina vänner,och till nya bekantskaper som man lärt känna .

Apropå nya bekantskaper så fick jag för ett tag sedan via en tjejkompis lära känna hennes vännina som tycker mina bilder är så fina...och det är ju kul...hon hade utryckt att vilja lära sig lite om att fotografera,vad roligt tänkte jag ,och gick genom vad man kan tänka på vid ljus och mörker och lite andra enkla detaljer,lätta komma ihåg.

Jag kände en enorm stolhet, här är det en som vill lära sig hur man gör.Självklart förberedde ja mig på bästa sätt att kunna få visa vad jag lärt mig och föra det vidare. Vi hade jättekul...jag berättade lite om fotografering,vad att tänka på...vi fotade hus, kanter miljöer samt lite makrobilder,vilket innebär att man fotar något väldigt nära,och kunna få se på ett bra sätt hur detaljer,ser ut detta är bra exempel



Vi sågs en del och det var otroligt roligt få lära ut ,hitta olika teman man kunde fotografera vid varje möte.Tyvärr så fanns det hinder för att fortsätta lära ut till henne. Orsaken var henne svartsjuka kille som på ett tråkigt obarnsligt sätt sade både en o två saker om att ja skulle minsann låta henne vara,spelade inte nån som helst roll,att jag sade till honom på ett bestämt sätt

"Ja tar inte detta ,att du beskyller mig för nåt ja inte gjort,och den respekten har ja för andra människor och denna avsikt var bara att lära ut till din tjej som ville lära sig nåt som hon fått intresse för...vad fick man för det ?Jo enorm utskällning och litet hot om hör inte av dej till henne nå mer för annars..ja det slutade så..skittråkigt

Spontana reaktionen ?Man blir ledsen besviken,känner en tomhet...och glöden till fotografera nå mer känns avlägsen,stunden efter känner ja och knyter näven att ALDRIG ska nån hindra mig i mitt utövande,och det jag kan göra är bara att lägga det åt sidan,gå vidare..när man aldrig blivit såhär attackerad i min hobby klart man blir förvånad och undrar.

Till detta hör till att ja blivit kallad töntfotograf,bilder är fula osv...jag tror det är avundsjukan och att just jag har nåt jag är bra på,en del folk kanske fått upp ögonen för det och känner wow,snyggt osv ....andra märkliga människor märker oj vad är det här, han ska minsann inte tro han är nåt.

Det viktiga är att som rubriken antyder Aldrig ge upp, man får ta till sig det positiva,som fina ord ,omdömen från andra de som betyder nåt.......Motstånd och avundsjuka har alltid funnits och det är sjukt trist att man inte kan ha nåt som man känner är bra...det är ju så, konstiga typer har alltid nåt att klaga på och gnälla över,....sk energitjuvar och vilket tråkigt liv de måste ha,skulle inte vilja se genom deras ögon..hur de ser på tillvaron då allt verkar vara negativt.





Man kan ju se till att göra nåt bra av det man har vara tacksam för det man uppnåt och känna en stolthet.Vårda det fina,vänskap relationer...till andra människor till de vänner man har. Det gör jag och ja känner tack vare mina vänner,alla som får mig må bra....har fått mig till den jag är som person,och som får min hobby dvs fotande att blomstra och utvecklas,det är nåt ja gärna vill lyfta fram,utan er skulle ja inte kanske ha den glöd och inspiration ja känner idag,så NI är en stor del av min framgång.


Gör det du är bra på,vad det nu är,och låt aldrig nån påverka dej,trycka ner dej,utan knyt näven ,känn en stolhet över dej själv.Det bästa är ju de vänner man har,som säkert vill se nåt som just DU har gjort,så var stolt över de ögonblick man får visa upp nåt,de är jag varje gång. Att få nån,som får se tolka fundera på de jag har skapat,är en känsla som är spännande.





Som avslutning så såg jag ett avsnitt av MIAMI INK i söndags..,en serie med tatueringskillar som är grymt duktiga,och det är inte bara att kanske tatutera sig för sakens skull,man bär med sig ett minne från nån väldigt nära som man vill hylla och/elller minnas,nåt som kanske symboliserar händelse som format den personen på ett bra sätt . Jag rekommenderar programmet varmt,förgyller alltid mina stunder då ja kan se det programmet.






En av killarna AMI JAMES (bilden nedanför) sa nåt bra : Alla är vi konstnärer på nåt sätt..och vill lyfta fram det ,och skapandet och kreativitet blir till ett färdigt resultat, nåt som kräver tålamod ,tankar funderingar känsla vare sig vi  målar fotograferar eller tatuerar,men resultatet när det är klart,är en härlig känsla en kick,som man vill känna om och om igen....det kunde inte sägas bättre,instämmer till 100 %,precis så det ska vara !!!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0