Den långa vandringen
Efter en mellandag så började en underbar morgon och med nya krafter samt en maffig frukost i kroppen, var vi redo för den långa vandringen som skulle avverkas.... ja smög ner till bäcken fyllde..vattenflaskan med friskt kallt vatten..och med denna härliga morgonbild i huvudet.,så gick ja med lätta steg för att ansluta till de andra.,, sällskapet
Denna dagsvandring var 1,9 mil....lång...den tuffaste leden att gå...för det var en sakta höjdstigning säkert runt 7- 8 kilometer...allt eftersom timmarna gick undrade man,hmm borde väl vara framme snart och det var mycket upp och ner i vandringslederna...och det blev lite grann en synvilla ,ja men nu ser ja, där är ju fjällstationen...ehh nehe..bara en inbillning.
Till slut så såg vi vårt mål,och runt 800 meter innan vi var framme så var det en väderomslag som inte var av dess like...det börja mullra ...och det började droppa...för att sen komma värsta hagelskuren som gick vågrätt istället för lodrätt som det...helt osannolikt.
Denna kväll på fjällstationen som ligger 1086 meter över havet,..och om man går till baksidan av byggnaden, kan man se storlien ,lite grann bortanför...fin utsikt är det från blåhammaren ,med tanke på att fjällstationen ligger 1086 m över havet... tyvärr glömde ja ta ett kort...på det,men men.
Efter att ha inkvarterat och bytt om och duschat , innehöll kvällen en tre rätters middag...och jag behöver inte säga att det smakade extra gott...och med en mätt och belåten mage...så var det ganska skönt att krypa till kojs...och återigen smög den där känsla av tillfredställelse att nå målet igen,fantatiskt. Låg där i sängen och läste lite om kamerans funktioner ..och ville verkligen veta allt om närbilder,bilder vid mörker osv osv...kände faktiskt då att detta med foto är nåt jag verkligen vill pyssla med,att förmedla bilder, hur man utrycker, får bilden att tala för sig själv.
Läste en fakta ruta om följande :
" Vandringen Blåhammaren - Storulvån går längs historisk mark. Det var här den karolinska armén förlorade över 3000 man i en snöstorm på fjället i januari 1719.
Hösten 1718 anföll Karl XII Norge och i november samma år sköts kungen vid Fredrikstens fästning i Halden. Den svenska armén fick då order att dra sig tillbaka till Sverige.
Generallöjtnant Carl Gustaf Armfelt hade lett en armé, som skulle anfalla Trondheim. Den skulle gå tillbaka från Tydal i Norge till Handöl i Sverige över kalfjället. På nyåret satte en kraftig storm in och över 3000 soldater frös ihjäl på fjället. Armén hade bestått av 5800 man i Tydal.
Denna dagsvandring var 1,9 mil....lång...den tuffaste leden att gå...för det var en sakta höjdstigning säkert runt 7- 8 kilometer...allt eftersom timmarna gick undrade man,hmm borde väl vara framme snart och det var mycket upp och ner i vandringslederna...och det blev lite grann en synvilla ,ja men nu ser ja, där är ju fjällstationen...ehh nehe..bara en inbillning.
Till slut så såg vi vårt mål,och runt 800 meter innan vi var framme så var det en väderomslag som inte var av dess like...det börja mullra ...och det började droppa...för att sen komma värsta hagelskuren som gick vågrätt istället för lodrätt som det...helt osannolikt.
Denna kväll på fjällstationen som ligger 1086 meter över havet,..och om man går till baksidan av byggnaden, kan man se storlien ,lite grann bortanför...fin utsikt är det från blåhammaren ,med tanke på att fjällstationen ligger 1086 m över havet... tyvärr glömde ja ta ett kort...på det,men men.
Efter att ha inkvarterat och bytt om och duschat , innehöll kvällen en tre rätters middag...och jag behöver inte säga att det smakade extra gott...och med en mätt och belåten mage...så var det ganska skönt att krypa till kojs...och återigen smög den där känsla av tillfredställelse att nå målet igen,fantatiskt. Låg där i sängen och läste lite om kamerans funktioner ..och ville verkligen veta allt om närbilder,bilder vid mörker osv osv...kände faktiskt då att detta med foto är nåt jag verkligen vill pyssla med,att förmedla bilder, hur man utrycker, får bilden att tala för sig själv.
Läste en fakta ruta om följande :
" Vandringen Blåhammaren - Storulvån går längs historisk mark. Det var här den karolinska armén förlorade över 3000 man i en snöstorm på fjället i januari 1719.
Hösten 1718 anföll Karl XII Norge och i november samma år sköts kungen vid Fredrikstens fästning i Halden. Den svenska armén fick då order att dra sig tillbaka till Sverige.
Generallöjtnant Carl Gustaf Armfelt hade lett en armé, som skulle anfalla Trondheim. Den skulle gå tillbaka från Tydal i Norge till Handöl i Sverige över kalfjället. På nyåret satte en kraftig storm in och över 3000 soldater frös ihjäl på fjället. Armén hade bestått av 5800 man i Tydal.
Årligen arrangeras en marsch i den karolinska arméns spår i slutet av juni. "
Vem kunde tro det att det var historisk mark man gick på *L*..ganska häftigt även om inte saken i sig är rolig med alla soldaterna som stupade...men ändå.
Kommentarer
Trackback
