Fotoförlivet

Sista dagen av vandring...lite vedmodigt?...ja lite grann...men vi hade gjort nåt som var en sak att vara stolt över...vi hade gått 5,1 mil...på fyra dagar...säg den som slår det *L*...vi hade väl hunnit ca 30-40 minuter av vår vandring och med den höjden vi var på, så var chansen att se renar ,STOR...visst var det så..

Jag har aldrig sett så mycket renar...säkert ett 40 tal...som närmast var vi 20 -30 meter...från dem...men vilken grej...man stannar bara upp och njuter ...självklart vill man ju komma nämre och kunna fota dem,men detta är deras marker, och man får visa hänsyn helt enkelt.



Detta var vandringen tillbaka till storulvån...mestadels nedåt...och det hade vi inget emot...denna är en av de första  bilder jag blev stolt över...tittar man övre delen av bilden, ser man ljusstrålar och det är alltså solen som lyser genom molnen....rätt fin bild..om ja få säga så.

Sista delen av vandringen...och liksom de tidigare vandringarna under denna fantatiska vecka,så fick man tid under vandringens gång ..för tankar och funderingar...

Fick tid att tänka på en del saker...och denna resa gav mig en insikt...så jobbigt fysiskt krävande som detta var att vandra ...likväl så var det helt underbart...så gav vi aldrig upp trots onda kroppar och tröttheten som gjorde sig påmind...det fanns liksom inte .Det infann sig en kick att YEEEES vi klarade av dagens etapp. Ja bestämde mig helt enkelt att njuta av livet på ett annat sätt...man njuter ju självklart av livet .

Men förändra lite grann i mina  värderingar tankar funderingar ...har väl  gjort till den ja är idag, fokusera på det som är roligt och viktigt,inte lägga energi på det man inte kan göra nåt åt.. "att gilla läget" helt enkelt ...så fjällresan var på flera plan en RESA för sinne intryck tankar funderingar...och en balsam för själen.Tänk att det kan göra så mycket.





Apropå renar , det finns en tam ren vid storulvåns fjällanläggning som heter LEIF...tam och strosar runt...bryr sig liksom inte om folk ..går och strosar ,när han inte känner för det ...strosar han lugnt till sitt kära fjäll,kanske dyker han upp igen nästa dag, vår vän LEIF.

Den sista 2 kilometerna till storulvån gick vi på vilja, det var onda kroppar och fötter som kändes...men VI hade klarat av denna jämtlandstriangel, som innebär storulvån-sylarna-blåhammaren och sen tillbaka till storulvån. 5,1 mil hade vi gått.

Om ni vill ha mer information om vad jämtlandstriangeln är ? så är det bästa att  googla(sökfunktionen) dvs www.google.se  och sen jämtlandstriangeln.



Sena eftermiddagen kom detta tåg som skulle ta oss hemåt...ca 11 timmar lång resa,men ett natttåg..så den känslan att sova på tåget är en speciell känsla,inte som hemma precis...men säng är en säng och vi sov riktigt bra ändå...man somnade till ljudet av tåget som far fram över spåret.

En härlig resa som ja önskar alla får uppleva nån gång i livet, nu har ja minnen i form av foton och visst känns  det som igår, bilder förmedlar och gör det hela roligare minnas tillbaka lite.

Mina vänner ......detta om fjällen  och med min debut som fotograf *L*..nu vet ni hur det gick till....jag hoppas min lilla story om fjällen gav er lite inspiration att nån gång i livet göra en sådan resa...för det är en upplevelse ut över det vanliga.

Nu för tiden så använder ja en annan kamera och det är en OLYMPUS FE-210 7.1 megapixel,och det är först nu som ja verkligen lärt känna min kamera och det är så underbart ,och att det finns så många funktioner som kan göra en bild så bra..det är en trevlig känsla.